Det börja me att ja va inne till förlossningen tisdag den 16/12-08 för att de hade gått jätte

mye av slemproppen plus att de va blodblandat. Och så misstänkte ja att vattnet hade

börjat sippra. Så ja ringde in och dom sa åt mig att komma in för en kontroll, mest för att

ja ville lugna mig själv. Så jag, Linda och mamma åkte in vid kl 22.30. När vi kom in satte

dom en ctg och tog mitt blodtryck som låg på 134/59, så tog dom stick i fingret och

järnvärdet låg på 100. Fick lämna urinprov me, och ja hade 3+ i vita blodkroppar. När ja

låg me ctg:n så fick ja ett antal täta sammandragningar som va riktigt kraftiga, men inga

värkar att föda barn på fick ja höra. Eftersom ja hade så ont så fick ja me mig

värktabletter hem så ja skulle få sova, fick 2 panodil 500 mg, 2 dexofen 50 mg och 2

sömntabletter som ja inte minns namnet på. Tog alla tabletter när ja kom hem så fick

sova hela natten och de va kanon skönt. För de behövde ja verkligen. Sen under hela

den 17/12-08 gick ja bara hemma och tog de lugnt. Sov hos mamma natten till den

18/12-08.

På morgonen den 18:e så vakna ja kl 05.15 av att ja är kissnödig, så ja går

upp på toan. Hinner inte ens sätta på mig på toan förns ja är dyng sur i hela trosan plus

att de hade kommit en liten pöl på golvet. Ropar på mamma som redan låg vaken, för

hon hade känt på sig att något skulle hända. Hon kom in i badrummet och titta och hon

sa att de va vattnet som gått. Ringer in till förlossningen och säger att ja misstänker att

vattnet har gått, och då är kl 05.30. Barnmorskan Linda som ja då prata me fråga om ja

kände något, men de gjorde ja inte. Lite små värk i svanken bara. Så fick en tid som ja

skulle vara inne på förlossningen, så de blev kl 11. När klockan blev 05.45 fick ja första

värken. och fy faan säger ja bara. Den va jätte stark och häll i rätt så länge. Så sa till

mamma att ja inte trodde att ja skulle kunna hålla mig till kl 11 om de skulle hålla på

sådär. Ringde in till Linda (syster) som jobbat natten. Hon hade inte hunnit åka från

jobbet än. Berätta va som hänt och att ja fått tid in till fölossningen. Så hon skulle åka

hem och sova dom fjutiga timmarna. Värkarna kom titt som tätt och de vart bara värre

och värre. Kunde inte sitta eller ligga så under tiden värkarna kom fick ja stå och luta mig

mot dörrkarmen och gunga. Kl 09.20 fick ja nog så då fick ja ringa till Linda så hon kom

och hämta mig och mamma. Och fy faan va resan in till förlossningen kändes lång. Och

stackars Linda som inte fått sova så mye efter att ha jobbat natt :( 

Va inne på

förlossningen vid kl 10 och då får ja lägga mig på ett rum för undersökning. Dom tog ctg

och blodtryck. Då låg Bltr på 115/75 och i urinen fanns de spår av vita blodkroppar. När

ja låg där me ctg:n så höll värkarna på i 1 min ungefär. Fick ligga i 30 min, sen kom

Ulrika in, barnmorskan ja fick först. Hon fråga om ja hade någon binda på mig som dom

kunde titta på :S Och de hade ja ju. Och efter dom känt på mig där nere så kom dom

fram till att de INTE va vattnet som gått utan att de va flytning. Men ja visste då inte att

man kunde få SÅ mye flytning så hela trosan blir dyngsur, plus att de kommer en pöl på

golvet haha. Ja va iallfall öppen 4 cm och får flytta till ett förlossningsrum. Och dom fråga

mig va ja hade tänkt på för smärtlindring, och ja ville bara ha lustgas. Blir tipsad av Ulrika

att ja kan duscha magen, så de gör ja. Så kl 11.13 går ja in i duschen. Står ett bra tag,

för de va så himla skönt me de varma vattnet på magen. Sen vid kl 11.50 så har ja satt

mig på sängkanten för att få börja me lustgasen. Men bad om att få börja sakta för ja va

så rädd för att må illa och spy. Så börja me lustgas/syrgas 30/70. Så lägger mig i

sängen me masken i ansiktet. Känner inte av ett skit. Dom sätter på ett ctg igen. Kl

12.30 kommer Ulrika in och kopplar bort ctg:n, bestämmer att dom ska göra en

undersökningen igen kl 12.45 då de gått 2 timmar. Är öppen då 5 cm och har buktande

hinblåsa. Kl 13.00 tar Ulrika hål på blåsan medans bm Nejla håller tillbaka magen.

Vattnet va lite mekfärgat. Sen så kopplar dom en grej på barnets huvud för att se hans

hjärtljud. För när dom satte vanlig ctg så fick dom bara in min puls. Kl 14.55 får ja en ny

bm som hette Anne och hon sätter i värkstimulerande dropp på mig. Är fortfarande

öppen bara 5 cm. Miltons huvud är nerträngt men står högt upp.

Kl 15.58 har ja

sammandragningar som håller i sig 45-55 sek me 2 min mellanrum. Ja väljer att ställa

mig upp mot sängen. Sammandragningarna kommer mye tätare nu och de gör så

fruktansvärt ont. Tycker inte att lustgasen är till sån stor hjälp. Bm Anne och ja diskuterar

om ja vill ha något annan smärtlindring och att de är sista chansen nu. Och ja bestämmer

att ja vill ha EDA. Narkosläkare på väg. Kl 17.55 får ja EDA och fy faan va skönt de va.

De bästa ja gjorde den dagen tror ja hehe. Rekomenderar de stark. All smärta försvann.

Kände bara ett tryck neråt. Kl 19.55 kommer läkaren in, Dr Wengerzink (bästa läkaren

någonsin) och undersöker mig lite. Är öppen 9 cm. Har nästen ingen paus mellan

verkarna. Milton har fortfarande inte trängt ner ordentligt. Dom stänger av droppet pga av

kraftiga värkar utan att de händer något. Kl 21.13 sätts droppet igång igen. Kl 21:30 får

ja en ny bm vid namn Linda (som ja pratade me på morgonen) och ja är så tacksam över

att ja fick henne. Helt underbar. Kl 21.45 så blir ja undersökt igen och huvudet trycker på

men är en stor fostersvulst på huvudet. Kl 22.20 får ja pröva att sitta på en stor

gummiboll, och de va kanon skönt att rulla runt på sida till sida. Kl 22.45 diskuterar bm

Linda me dr Wengerzink om att bm Linda ska göra en ny bedömning kl 23.15 om de har

hänt något. När kl blev 23.15 kom bm Linda in och undersökte mig, men inget hade

fortfarande hänt, så dom satte en ny tid som skulle kolla, och de blev kl 00.30 och hade

de inte hänt något då så skulle vi diskutera hur vi skulle gå vidare. Kl 00.30 så har de

fortfarande inte hänt ett skit, så dr Wengerzink kommer in och berättar för mig att ja är

tvungen att göra akut kejsar snitt, för Milton hade börjat må dåligt av all påfrestning. Så kl

00.49 blir ja utskriven från förlossningen och blir nerkörd till operation.

När ja kom in där

så va de en massa folk där. Men ja är tacksam över att bm Linda va där och dr

Wengerzink. Sen är så så himla tacksam över att min storasyster Linda fanns där vid

min sida, nästan hela tiden. Hade inte klarat de utan henne. Kl 00.55 ligger ja då på

operations bordet. Kl 01.05 får ja ny bedövning som bedövade HELA kroppen, dyng

häftigt haha. Kände inte ett skit. Eller armarna kände ja. Kl 01.35 börjar operationen,

ligger vaken hela tiden me syster vid min sida av ansiktet. Vi pratar om allt möjligt

medans dom håller på att öppna mig. Vid ett tillfälle så fick vi höra ett slurpande ljud och

då titta ja och syster på varandra och då vart ja lite chockad tror ja och syster började må

dåligt och ville gå ut. Och ja sa åt henne att hon fick de, att de inte gjorde något. Sen kl

01.42 så springer någon iväg me ett barn, inget skirk, ingen säger något. Låg där och

fråga va de är som händer, vart mitt barn är. Ingen svarar. Sen springer narkosläkarn ut i

andra rummet sen in igen. Och då frågar ja om de va en pojke, och då svara han att de

va de. Sen kände ja att ja börja må illa så sa till att ja behövde spy, så fick en liten

spypåse. Och som alla vet är de inte så lätt att spy när man ligger på rygg :S och ingen

hjälp fick ja heller. Så fick ju spya på hela kinden. Så skrek att dom fick hjälpa mig, och

då torka dom bort skiten. Sen fick ja höra Milton gråta. Och då svartna de för ögonen.

Sen kommer ja inte ihåg ett skit. Operationen va slut iallfall kl 02.25.

Milton satt så pass

fastkilad i mitt bäcken så dom fick använda sugklocka genom magen medans bm Linda

fick trycka på nerifrån och hjälpa till. De va tydligen ett helvete att få loss han :( Milton

hade svårt att andas själv så han vart nerkörd till barnavdelningen där han undersöktes

noga. Ja fick ligga på IVA och va heöt nerdrogad av all morfin. Fatta inget när ja låg där.

Vet att ja vakna till varje gång de kom nån och gav mig mer morfin eller tömde

pisspåsen. Bm Linda va hos mig 2 gånger och berättat hur de va me Milton och så men

har inte ett minne av de. Kl 06.49 blir ja inskriven på bb och får se min älskade prins för

första gången, och gud va underbart de va. Syster fråga om ja ville hålla honom och

självklart ville ja de. Så hon la honom vid mig på bröstet. Och gud vilken underbar känsla.

 Kl 13.32 kom bm Linda in till mig och hälsa på. Vi prata lite om varför de hade blivit akut

snitt och lite sånt. Kändes så skönt att hon kom och prata me mig. Hon slutade

egentligen vid kl 06 på morgonen. Men stanna för min skull. Henne vill ja ha nästa gång

ja får barn oxå, för en sån underbar människa är inte ofta man träffar på.

Den 21/12-08 kl

11.27 vart ja och Milton utskrivna från bb. Äntligen fick vi åka hem.

Milton 081219
kl 01.42
Vikt: 3940 g
Längd: 56 cm

   

   

   

Där har ni lite bilder me :) tryck på bilden så blir den större.

Nu blir de sängen, natt natt

och kom ihåg, MÅNGA kommentarer hehe :D